Om fem olika personer gör en beräkning av produktionskostnad och lönsamhet för solceller blir det vanligen fem rätt olika resultat. En anledning till skillnaderna är att många olika antaganden behöver göras för hela solcellsanläggningens livslängd. Där har vi första frågan. Vilken livslängd ska man räkna med? Energiforsk och IVA har räknat med 20 år i olika publikationer, modulleverantörer ger en effektgaranti på 25 år, välkända Fraunhofer ISE räknar med 25 år, vissa installatörer i Sverige räknar med 30 år eller rentav ännu längre. Detta ger 25 år ±20% bara på denna parameter. Sedan har vi ett tjugotal parametrar till att göra antaganden om. Inte underligt att det blir olika resultat… Det är lätt att inse att om man inte vet vilka antaganden som är gjorda har en lönsamhetsuppgift inget värde.

Går det att göra mer enhetliga kalkyler för produktionskostnad för solel i Sverige? Det är ett mål i projektet ”Investeringskalkyl för solceller”. Jag är som forskare på Mälardalens Högskola projektledare. Deltagare är Svensk Solenergi och ”Byggherregruppen för lönsamma solcellsinstallationer” som startades 2014 på initiativ av ett antal byggherrar tillsammans med Stockholms stad och Norra Djurgårdsstaden Innovation. Energimyndigheten och SBUF deltar som finansiärer.

Projektet består av sex arbetsmoment:

  1. En analysmodell baserad på Levelized Cost Of Electricity (LCOE). Projektet kommer att anpassa denna modell till svensk småskalig solelproduktion.
  2. Standardiserade antaganden, med känslighetsanalys. Projektet kommer att sätta standarder för så många som möjligt av de ingående parametrarna i LCOE-modellen. Här ingår också vägledning kring hur förfrågningsunderlag kan utformas för att få jämförbara indata till modellen.
  3. Översiktlig bedömning av intäkter. För att sätta kostnadskalkylen i relation till förväntade intäkter, kommer vi även att göra en översiktlig modell för hur man kan bedöma framtida intäkter från en solcellsinvestering.
  4. Informationsinsatser och utbildning för användande av analysmodellen. Genom en enkel websida och deltagande i olika forum och konferenser sprider vi modellen och beskriver hur den kan användas av byggherrar, fastighetsägare, projektörer med flera. Syftet med detta är att göra modellen allmänt etablerad och säkerställa en bred användning.
  5. Material för leverantörer. Vi kommer även att ta fram ett material för leverantörer av solceller, som underlag vid anbud och offerter.
  6. En plan för modellens långsiktiga utveckling.

Låter detta intressant för dig?

Den 10 december har vi bjudit in leverantörer av solceller till en träff i Norra Djurgårdsstaden där vi berättar om projektet och där alla har chansen att ge synpunkter och delta i projektet. Anmälan görs till asa.thurin@aktea.se eller via http://simplesignup.se/event/67520.

Vi finns på plats på Solelmässan om du vill veta mer om projektet.

Bengt Stridh – Lektor Mälardalens Högskola och principal scientist ABB Corporate Research

Läs de andra gästkrönikorna här!

Gästkrönika på Solelmässan.se