Molnen hopar sig över svensk solel

Att skriva om solel i Sverige efter en semester med novemberväder kanske inte är superstrategiskt. Men faktum är att Medelhavsområdet, som ju är känt för sitt soliga väder, inte har särskilt mycket bättre solelförutsättningar än Sverige. Ronneby kanske inte är Rom, men de träffas av över 60 procent av den solinstrålning som når den italienska huvudstaden. I Italien stod solen för sju procent av energianvändningen 2013. I Sverige var motsvarande andel endast 0,01 procent under 2014. Förutsättningarna för att utveckla solel borde alltså vara lysande även i Sverige.

Men nu hopar sig molnen över Sveriges solcellsutveckling. Regeringen menar att EU:s statsstödsregler tvingar dem och lägger därefter fram ett lagförslag som stoppar solel på skolor, sjukhus och andra större fastigheter. Det innebär att ägare av flera fastigheter, till exempel bostads- och fastighetsbolag, måste betala energiskatt för solelen de själva producerar på sina tak.

En förbättring från tidigare förslag har dock gjorts i och med att alla nu har möjlighet att producera solel skattefritt upp till 255 kW, även om man säljer viss så kallad överskottsel. Jag ser även positivt på att investeringsstödet nu höjs och att regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att ta fram ett förslag till strategi för solenergi i Sverige.

Men en viktig fråga återstår att lösa: större fastigheter med flera solcellsanläggningar når snart gränsen på 255 kW när anläggningarna räknas samman. Skatteplikten bör gälla per solanläggning, och inte per juridisk person.

Jag måste säga att det är en smula stötande att en rödgrön regering vill införa en skatt som stoppar utbyggnaden av solceller på skolor, sjukhus och andra större fastigheter. Regeringen skyller alltså lagförslaget på EU:s statsstödsregler, samtidigt har EU snarare pekat ut riktningen genom att klargöra att man vill underlätta för kundägd solel. Jag menar att det är fullt möjligt att åberopa de undantag från skatteplikt som finns idag.

Solel på fastigheter är trots allt småskalig elproduktion, inte storskalig. Dessutom skulle den administrativa bördan öka, för både enskilda aktörer och för Skatteverket. Att mäta och kontrollera all småskalig elproduktion är ingen promenad i parken.

Nej, jag ser att dagens lagstiftning är anpassad till gamla strukturer med få stora elproducenter och många elkunder. På framtidens elmarknad är en stor del av elkunderna även solelproducenter, som producerar delar av sitt elbehov själva på taken till sina fastigheter.

Ja, det är den elmarknaden som både EU och svenskarna vill ha. Men det krävs att regeringen snarast reviderar sitt skatteförslag så att solel på alla fastigheter möjliggörs. Och utnyttjar de Medelhavslika förutsättningar som vi trots allt har för en lysande solelutveckling.
Anders Lago, förbundsordförande HSB

 

Läs de andra gästkrönikor här!

Gästkrönika på Solelmässan.se