Skatt på egenodlad potatis?

”Då har vi kommit fram till punkten ’övriga frågor’, är det någon som har en sådan?”, basunerar årsstämmans ordförande myndigt.

”Borde vi inte installera solceller på taken”, hörs en röst längst bak i rummet. Någon annan håller med och lägger till att ”grannföreningen installerade förra hösten, någon som hört hur det gått?” En tredje har läst i tidningen att det nu ”ska betalas skatt på solelen, även den som används direkt…”  Därefter ebbar diskussionen ut och styrelsen uppmanar alla till att” ta mer fika innan ni går hem”. Frågan bordlägges på obestämd framtid och taket som redan är ett par år över tiden enligt underhållsplanen får nog ligga kvar med isolering från 60-talet ännu några vintrar. Den stora frågan om säkerhetsdörrar ligger på bordet och det finns säkerligen andra uppgifter som också ligger på styrelsens bord.

Hade föreningen istället bestämt sig för att gå vidare med uppmaningen att söka stöd kanske frågan hamnat på paus i Länsstyrelsens kö. För det kan väl ändå inte löna sig att satsa på något utan stöd, om det finns ett statligt stöd som dessutom förlängts några år till? Och hur funkar det med elcertifikaten… och skattereduktionen som trädde i kraft 1 januari 2015? Och vilket är elpriset om 15 år, som ska in i kalkylen för lönsamhet? För tillfället kostar ju elen nästan ingenting. Ja, när jag tänker på det är det ett under att någon installerar solceller överhuvudtaget för det är inte helt enkelt att ta fram beslutsunderlaget.

Tänk om det istället var så att fastighetsägaren hade möjlighet att få ett gynnsammare lånevillkor från banken eftersom de också får ett stabilare elpris till fastigheten. Och om politiken lagt grunden för långsiktigt stabilare villkor. På Riksbyggen arbetar vi med ett förslag till hållbarhetslån som kan ges för åtgärder där energieffektiviseringar såväl som socialt hållbara lösningar premieras i lånevillkoren, likt de tyska energisparlånen. Det här är ganska stora åtgärder, men vi kommer långt om ”solskördare” inte behöver skatta på den energi som ”växer” innanför mätarpunkten, liknande den som odlar potatis för hemmabruk.

Ändå bubblar det och finns en vilja därute. Både en politisk vilja (även om den ibland kan ifrågasättas) och en vilja hos medborgarna. De flesta bostadsrättsföreningar slipper skatta på den el de använder för eget bruk, solcells-priserna har rasat de senaste 5 åren och det finns ett intresse, regelkrånglet till trots. Tänk då hur det kan bli när politiken får till ett långsiktigt och tydligt regelverk. För det kommer väl snart?

Mari-Lousie Persson
Energistrateg, Riksbyggen

 

Läs de andra gästkrönikor här!

Gästkrönika på Solelmässan.se