Solelen på väg ur startblocken: Företag och privatpersoner driver den svenska marknaden

Solceller har under de senaste 10 åren utvecklats från en ren nischmarknad för småskaliga applikationer till en konventionell källa till el. Förra året installerades det 39 GW, vilket betyder att det sattes upp ungefär 5 solcellspaneler i sekunden runt om i världen.

Med det tillskottet beräknades den globala totala installerade solcellskapaciteten i slutet av 2014 till 177 GW, vilket står för ca 1 procent av all eltillförsel. Europa får 3,5 procent av sin elkonsumtion från solceller och i vissa länder är nivån så högt som 8 procent.

I Sverige är vi än så länge rätt dåliga på att utnyttja solen för att producera el. Men det börjar röra på sig. Förra året installerades det ungefär 36 MW, vilket innebar att den svenska solcellsmarknaden fördubblades för det fjärde året i rad. Trots det svarar solceller endast för uppskattningsvis 0,06 procent av vårt totala elbehov.

Fördelen med att ligga steget efter är att man kan dra lärdomar från föregångsländerna, och därmed få en inblick i vilket slags solcellsmarknad vi kan komma att få i Sverige.

I länder som Kina och Indien med en kraftigt ökande efterfrågan på energi, så är det stora centraliserade solcellsparker som dominerar utbyggnaden. På andra stora solcellsmarknader som Australien, Tyskland och Japan, sker utbyggnaden nästan uteslutande av företag och privatpersoner som sätter upp decentraliserade anläggningar på sina tak. Därmed blir de prosumenter, d.v.s. konsumenter som både producerar och konsumerar el och ofta samtidigt. Gemensamt för dessa tre länder är att de har en relativt stabil efterfrågan på el. Deras motiv för att installera solceller är snarast att ersätta andra energislag för att klara klimatmål samt minska en kostsam import.

I Sverige saknas i stort dessa drivkrafter. Vår elproduktionsmix är redan förenad med låga utsläpp. Vi har inte heller något behov att snabbt bygga ut mer kapacitet. Tvärtom har vi ett stort överskott av el som vi säljer till grannländerna.

Som jag ser det är det istället det allmänna intresset kring solcellsteknik samt privatpersoner och företags vilja att ta ansvar för el del av sin elkonsumtion som driver den svenska solcellsmarknaden. Undersökningar har visat att 80 procent vill att vi ska satsa mer på solceller i Sverige och att 15 procent av hushållen överväger att investera i egen elproduktion. Dessutom börjar det bli lönsamt för fastighetsägare att utan stöd installera solceller. Därmed får de ytterligare ett verktyg för att klara sina miljömål.

Att antalet prosumenter kommer att öka i Sverige tror de flesta, och här ser jag att Solelmässan kan spela en viktig roll som mötesplats för utbyte av tankar, erfarenheter och idéer. Framför allt kan det vara platsen att hitta nya samarbeten och organisera sig.

Det sistnämnda är något att fundera över. I dagsläget saknas det i Sverige en stark röst som för prosumenternas talan. Och det kan behövas eftersom det både finns aktörer som vill skynda på utveckling och de som vill stävja den. Mer om dessa krafter och framtidsutsikter tänker jag ta upp i mitt föredrag.

Johan Lindahl, Uppsala Universitet

 

Läs de andra gästkrönikor här!

Gästkrönika på Solelmässan.se