Sverige saknar en plan för att utveckla solenergi

Svensk Solenergi har sedan 2009 föreslagit att Energimyndigheten bör ges i uppdrag att ta fram planeringsmål och ett samordnat program för att utveckla solenergi i Sverige precis som man har uppdrag att stödja förutsättningarna att utveckla andra förnybara energislag. För närvarande har vi kommit en bit på vägen genom att Energimyndigheten fått i uppdrag att ta fram en strategi för solel.

Sverige har bra tekniska och ekono­miska förutsättningar att utveckla en svensk solenergimarknad som leder till företagsutveckling och arbets­tillfällen. Solenergi är det förny­bara energislag som har högst energi­utbyte per areaenhet, samtidigt som det kan integreras i befintliga infrastrukturer utan att leda till buller och skadliga emissioner.

För att få en nationell marknadsutveckling som kan matcha den internationella utvecklingen måste det (enligt EU-direktiv) finnas nationella planeringsmål, som tas fram utgående från kom­munala byggnads- och energiplaner, och ett samordnat insti­tu­tions-, marknads- och FoU-stödprogram.

Svensk Solenergi har sedan 2009 föreslagit att man bör planera för 4 TWh solvärme och 4 TWh solel inom 10-20 år. På längre sikt är det rimligt att täcka 10% av vår värme­användning i bostäder och service med solvärme och 10% av vår totala el­användning med solel. Med vår nuvarande energianvändning blir det knappt 10 TWh solvärme och mer än 10 TWh solel.

Begränsat areabehov

Tillsammans kommer system för 4 TWh sol­värme och 4 TWh solel att uppta en area i storleksord­ningen 50-100 km2, vilket är väl inom vad som är tillgängligt i vår befintliga infrastruktur, samtidigt som det minskar areabehoven för andra förnybara energislag med i storleksordningen 10-50 gånger den area som krävs för solenergi­anläggningarna.

Solvärmeanläggningar kombineras främst med biobränsle i småhus och när­vär­me­sys­tem. Då frigörs biobränsle för andra ändamål eller export. Solelanläggningar kommer i huvudsak att anslutas till elnätet. 4 TWh solel mot­svarar en maxeffekt i storleksordningen 5 GW. Det är i samma stor­leks­ord­ning som skill­naden i elbehov mellan dag och natt i det svenska el­nätet, där el­be­hovet är högst när solen lyser (industri, kontor, mm) och minst när solen gått ner. En aktuell utredning visar dessutom att vi kan hantera minst 10 TWh solel till­sammans med 45 TWh vindkraftsel i det svenska elsystemet.

Lokala arbetstillfällen

Med antagandet att vi bygger ut till 4 TWh solvärme och 4 TWh solel till 2030 kom­mer antalet arbets­till­fällen att utvecklas mot i storleksordningen 8 000 arbetstillfällen 2030. Merparten av arbetstillfällena är relaterade till lokal försäljning och in­stal­lation av anläggningar. Därutöver tillkommer arbetstillfällen när vi kan ex­portera produkter och tjänster.

Låg miljöpåverkan

Solfångare och solcellsmoduler har en ”energiåterbetalningstid” – den tid det tar att generera motsvarande mängd energi som an­vänds vid tillverkning (material, transport, mm), inklusive den energi som används under drift, av produkten – som är en bråkdel av dess tekniska livslängd, som för såväl solfångare som solcells­moduler är minst 20-30 år.

Såväl solfångare som solcellsmoduler kan återvinnas. Solfångare består främst av glas och metall som återvinns på traditionellt sätt. Solcellsmoduler är lite mer komplicerade att återvinna, men det finns redan organisationer som specialiserat sig på att återvinna solcellsmoduler.

Intressanta men osäkra kostnader

Såväl solvärme som solel är redan idag lönsamt med rätt förutsättningar, men den all­männa uppfattningen är att det är för dyrt i alla tillämp­ningar. Intresset är förhållandevis stort hos allmänheten och olika företag, men vi har låga energipriser och det finns en förhållandevis låg kunskap om solenergi i samhället i stort med förhållandevis få installationer och få etablerade aktö­rer.

Solenergianläggningar har mycket låga driftkostnader. Kostnaden för solenergi ut­görs främst av en årlig kostnad för den investering man gör, vilket i princip innebär att man har en fast energikostnad under avskrivningstiden och sen nära gratis energi då den tekniska livslängden normalt överstiger avskrivningstiden. Lönsamheten hos en anläggning blir därmed beroende av hur man kan skriva/betala av anläggningen och vilka antagan­den man gör om den framtida pris­utvecklingen för andra energislag. För närvarande är lönsamheten för solelanläggningar dessutom väldigt beroende av våra energiskatter.

Hushållens energikostnader låg under 2011 inom intervallet 80 – 180 öre/kWh. Traditionella energislag har dessutom samhällskostnader som kommer på skattsedeln. Den totala kostnaden för såväl solvärme som solel ligger i flertalet tillämpningar i inter­val­let 80 – 160 öre/kWh, vilket med beaktande av den osäkerhet som många fort­fa­rande upplever, inte är tillräckligt lågt för en betydande marknads­utveckling.

Jan-Olof Dalenbäck – Svensk Solenergi

Läs de andra gästkrönikorna här!

Gästkrönika på Solelmässan.se